Vi tände ett ljus idag...

...här på skidgym, för dig, och jag insåg att det faktiskt har hänt på riktigt. Även fast jag inte kände dig så himla bra Jonas, så räckte 10 dagar i Älvsbyn för att jag skulle lära känna dig och inse vilken sjukt grymt bra kille du var. Jag kommer ihåg när lägret drog igång och jag hängde med Forsen, Anders och Torgny som direkt ville in till dig och spela tv-spel. Jag och Anders satt i din säng och jag kommer ihåg dina väggar som hade björktapeter. Kom ihåg att jag tyckte dom var fett coola :) Vi satt iaf där och skrattade åt er då ni satt där med full inlevelse i spelet, inget kunde slita blicken från skärmen. Du var nog sån. En sån som gick in med 100% i allt du gjorde. Alla utmaningar skulle inte bara genomföras utan göras bäst, det bästa du kunde. Jag tvivlar inte en sekund på att det var den vinnarinstinkt du hade. Det kan ju bara bevisas med alla de meriter du lyckats åstadkomma. Vilken kille!! :)) Det roligaste minnet jag har av dig måste ju iaf lätt vara när du, Joar, Agnes och Ida sjöng "kvistar och palt" på måndagsfikat. Hahaha så himla kul. Tänk att jag aldrig hört den förr. En riktig show blev det.
 
Jag och Anders pratade om dig idag och vi kom fram till att din dialekt nog är en av de skönaste vi hört. Helt klart omöjlig att härma. Norrländska har sedan min vistelse i Älvsbyn varit min favorit dialekt. Störtskön. 
 
Jag vet att du har lämnat ett stort avtryck här i världen. Ett sådant som aldrig kommer att blekna. Du är en sådan som alla vill minnas. Jag kan inte sluta tänka på alla de som var dig närmast, de som känner ett enormt tomrum i sina hjärtan. Jag vill bara åka till Älvsbyn och krama om alla och säga att det kommer att ordna sig. Det är ju bara det att det inte kommer det. Jag insåg det idag. Det kommer att ta en lång tid för att återhämta sig och de hål som nu står öppna kommer inte att stängas. De kommer att stå öppna för dig, för alltid, så att du kan färdas med dem och uppleva en massa roliga saker genom dina nära och kära. Du kommer att ge dem styrka för att klara av allt de vill och drömmer om. Du var en fighter Jonas och en sådan glöd smittar av sig. Utan tvekan. 
 
Jag vill skicka en massa styrka, kärlek och tankar till alla de som känner att de behöver, något som detta är oförklarligt och ofattbart och ska inte hända. Att livet kan vara över på ett ögonblick är inget man inser förren det är försent. Det är något jag aldrig kommer att förstå. Kanske behövde himlen någon som du?.. men just nu känns det bara som att det har skett ett misstag...
 
Det gör ont i magen då jag tänker på alla som saknar dig. Du var älskad och kärlek varar förevigt.
 
Har tänt ett ljus för dig. Det ska få brinna länge och jag ska låta tårarna rinna. Du ska veta att du aldrig kommer att försvinna i våra minnen. 10 dagar eller många år. Vi alla kände dig olika länge, men att känna någon som plötsligt försvinner, det känns. Det känns förjävligt.
 
Vart du än är Jonas, ha det bra och fortsätt smitta av dig av din styrka till din familj och vänner så att de klarar av detta. Jag ska göra mitt bästa för att göra det mindre outhärdligt för de som jag vet har det jobbigt.
 
All min kärlek ♥ //Björnen
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback